Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/110

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

100

fot höga jordvallar. En ganska djup klippdam, som aldrig tryter vatten, intar midten. Obetydliga lemningar efter byggnader synas å de kala hällarna. En Näskonung vid namn Horne skall enligt sägen anlagt detta fäste. Man har här funnit en yxlik lansspets af metall, och några grafhögar och stensättningar ligga i dalen nedanför.

Det tyckes likväl vara här som Thord Bonde om vintern 1456 byggde å Carl Knutssons vägnar ett nytt fäste, hvilket han kallade Carlsborg. Denne höfvitsman försvarade sig tappert mot Danskarna, men blef i sömnen mördad af en underbefälhafvare, som derefter plundrade fästet och flyktade till Danmark. Thord Bonde blef begrafven i Vadstena kloster[1]. Svenskarne intogo 1523 Carlsborg, och Nils Krumme blef derpå höfvitsman. Men Konung Christian II:s anhängare belägrade 1531 detta fäste, vid hvilket tillfälle dåvarande höfvitsmannen Åke Claesson blef skjuten, hvarpå fienderne intogo, utplundrade och uppbrände detsamma[2]. Härvarande strandboar visa den närbelägna fjällrygg, hvarifrån samma fäste blifvit beskjutet. Denna fjällrygg kallas derföre Norrmannaberget[3]. Alldenstund meranämnde fäste i orten allmänligen kallas Hornborgsslott, men aldrig Carlsborg och derjemte berättas, att det blifvit under Christian II:s tid intaget; så måste det uråldriga Hornsborg och Carlsborg vara, icke såsom Tuneld vill, tvenne särskildta utan ett och samma fäste.

Regn, som fallit i temlig ymnighet, hade något afkylt min forskningsifver; men himmeln klarnade och resan fortsattes. Vi togo vägen om Stora Vrems herregård,

  1. Diarium Vazstenense, Ups. 1721, p. 111
  2. Gustaf I:s Historie af E. Göransson Tegel, 1 D. s. 43 och 295.
  3. Jemför P. Kalms Wästgötha och Bohusländska Resa, s. 164-166.