Hoppa till innehållet

Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/165

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
155

längd, då nemligen utsprånget, såsom en sednare byggnad, icke hiträknas. Detta grundtal inrymmes jemt fyra gånger i pelarsumman, och åtta fönster finnas å hvardera sidan af sidoskeppen. Ja, man har tillochmed velat iakttaga detsamma vid uppförande af utsprånget. Denna byggnad är nemligen, såsom vi visat, en åttkant, och åtta pelare deri uppbära kupolen. Denna utomordentliga tempelbyggnad är således icke, hvad man trott, en sammansättning af olika grundidéer. Det är dessutom lätt begripligt, att de ofantlige pelare, som bestämma hufvudqvadraten och uppbära den väldiga tornbyggnaden, bevisa, att planen för koret, långhuset och korsarmarna varit på engång uppgjord. Ho skulle nemligen vågat att uppdraga en dylik tornbyggnad utan alla dessa sidostöd? Hela byggnaden är uppförd af stor, väl sammanfogad täljstensqvader, och en mängd ut- och invändiga murfördjupningar med hvita marmorkolonner och löfprydda bågar ha inrymt helgonbilder i kroppsstorlek; och många bröstbilder och hufvuden framskjuta ur murarna, dels såsom bärare, dels såsom sirater.

Vid reformationen indrogos denna kathedrals betydliga underhållsgods, hvarigenom hon, härjad af flera eldsvådor och saknande behöfliga förbättringar råkat i förfall, och till största delen liknar en ruin. Långhusets och korsarmarnas takhvalf ha rasat och platta brädtak utgöra deras betäckning. Vestra tornen ha blott samma höjd som sidoskeppen. En del af inre murarna har förlorat sin beklädnad och flera sträckor ha i stället för sina ornamentsrika bildnicher fått släta ytor. Men öfver koret sväfva ännu de uråldrige takhvalfven och den väldiga tornmassan hvilar öfver hufvudqvadraten. Utsprångets kupol, som i anseende till sträfbågarnas förfall hotade