7.
Fredrikshall — Carlstad.
Ifrån Fredrikshall togs vägen uppför Storklefven, som under fästningen uppleder till Ideslätten. Denne uppförbacke är, ehuru anlagd i krokar, utomordentligen brådstupande och svårkörd. Ideslätten har flere välbyggda landtgårdar och kan med sina målarsköna omgifningar göra något skäl för sin vackra benämning. Bö gästgifvaregård, som ligger på en liten höjd, erbjuder en vacker anblick af denna slätt. Å ömse sidor skogbeväxta bergsryggar, vid ena ändan Fredrikssten med vidsträckta utanverk och vid den andra Idefjärden med väldiga bergsstränder; i sanning en storartad omgifning! Den, som lifvas af en ungdomlig inbillningsgåfva, skulle här måhända tycka sig vara å den besjungna Idavallen i närheten af den skyhöga Asaborgen. Visst är emellertid, att man i denna sköna nejd kraftigt lekt med ödets taflor, och att en länge skottfri Balder bland forntidens Drottar här fallit, troligtvis för en Asaloke. Sedan nu denna jord, hvilken insugit den oförgätlige hjeltens blod, omsider blifvit, liksom af Surturs hämnande lågor renad, och den Tolftes idé blifvit genom den Fjortondes vapen utförd; måtte de stridige krafterne för alltid upphöra, och måtte liksom efter Ragnarök en ny skapelse alltmer utveckla sig!
