182
vid dess utlopp i Venern. Denna ö, som hette Tingvalla, har fordom varit tingsställe, der allmogen samlat sig för att slita tvister och hålla vapensyn. Hertig Carl, sedan Konung Carl IX, anlade här en stad, hvilken efter honom kallades Carlstad, och uppförde å den fordna tingsplatsen en slottsbyggnad, hvilken fick benämning af Carlsborg. Denna slottsbyggnad har försvunnit och Vermlands hufvudkyrka har intagit dess ställe. Största delen af staden ligger på en sandig jormån icke synnerligen högt öfver Klarelfven; men domkyrkan och gymnasiehuset med några andra byggnader intaga en bergskulle. Stadens lågländtare delar äro vid starkare vårflöden icke utan fara; helst sandbankar i elfven ökas och minskas eller, såsom man sade, stundom flytta sig. Man har således å förenämnda bergskulle valt för domkyrkan och gymnasiehuset en ganska passande belägenhet; emedan dessa byggnader derigenom icke allenast fått säker grund, utan äfven mera ansenlighet.
Carlstads domkyrka är troligtvis den märkvärdigaste helgedom, som efter Nicodemus Tessins bortgång blifvit uppförd i Sverge. Hon är anlagd i Grekisk korsform. Hufvud- och tvärbyggnad äro lika stora; hvardera håller nemligen utvändigt 150 fot i längd och 60 i bredd. Korsarmar och korutsprång, som äro rakslutne, ha till sidor och gaflar lika höjd. Ett fyrkantigt torn, hvilket i hvarje sida håller ungefär 36 fot, höjer sig utanför och i förening med vestra gafveln. Korsbyggnaden är temligen hög och har en rätvinklig betäckning med lika sluttning åt sidor och gaflar. Tornbyggnaden, som har en ansenlig höjd, betäckes med en lanterna, hvilken omgifves af en altan. Alla vattentak äro beklädda med jernplåtar. Fyra ingångar inleda till kyrkan, nemligen en genom
