Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/217

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
207

Köpenhamn, äro hufvudfigurerne omgifne af Α och Ω. Å en större brakteat, som finnes i en enskild samling i Skåne, ses tvenne bröstbilder ansigte mot ansigte och mellan dem en spira med ett Grekiskt kors; kring kanten står ett alldeles likdant alfabet, som det nyligen omtalta. Det synes mig således vara mycket troligt, att äfven dermed åsyftas en symbolisk föreställning.

Öfver ifrågavarande dörr är en uråldrig fönsteromfattning inmurad, hvilken röjer mycken enkelhet och har en halfrund betäckning. Denna fönsteromfattning måste ursprungligen varit anbragt å korets utsprång och blifvit derifrån hitflyttad, när en graf 1788 uppfördes vid kyrkans östra ända. Denna fönsteromfattning föreställer å vestra sidan en större man, hvilken ridande på en åsna förer en kräkla i handen; derunder stå trenne mindre män; å östra sidan en man, hvilken upplyftande högra handen håller en kräkla i venstra; öfver bågen är en engel och en inskrift deromkring. Denna inskrift är visserligen väl bibehållen och dess bokstafsdrag liksom de förre rena; men den har nu fått en sådan höjd öfver marken, att jag deraf ej kunde i brist på stege få något sammanhang.

Öfver ingången å norra korsarmens gafvel äro tvenne aflångfyrkantiga stenar insatta. Den öfre, som står på ända, håller ungefår 2 fot i bredd, 4 fot i höjd. Den nedre, hvilken står på kant, är vidpass 5 fot bred, 3 fot hög. Å den öfre stenen föreställes Christus på korset; till venster stå trenne knektar med spjut; till höger omfamnar en man den korsfäste Frälsaren, och härbakom, stå tvenne andra personer. Å den nedre stenen föreställes en graf med aflyftad locksten; till höger sitter å en stol en engel, som visar för fyra ankommande personer