212
framlidne Konungar, enligt Kyrkoherden Johan Alings berättelse af 1740, brutit qvistar till minne af sin härvaro, och naturforskaren Pehr Kalm beskrifver samma träd 1742 ungefär sådant som det ännu befinnes. Orsaken till denna oföränderlighet måste vara, att, när något af de smala skotten vissnar och utgår, en ny telning uppskjuter från den friska roten.
Bemälte Kyrkoherde uppreste 1741 på backen ofvanom källan en minneshäll, som har snarlikhet af en milstolpe. Vi finna här i Svensk vers och prosa fromma betraktelser öfver ställets märkvärdighet och Olof Skötkonungs förmenta döpelseår 1020. Nuvarande Klockaren Johan Widgren har sjelf och, såsom han sade, utan ersättning tillhuggit en sten, hvarmed han betäckt källan. Denne sten är fyrkantig med en rund öppning i midten, hvaromkring läses: Utan en varder född af vatten och Andan, kan han icke ingå i Guds rike. Johannis 3: 5.
S. Britas källa utspringer äfven ur ett mäktigt sandstenslager, men har ett klarare vatten och en vida starkare ådra. Sandsten visar sig flerestädes ligga i öppen dager och består af vågrätta lager, som äro 6 tum tjocka, hvarföre qvaderstenen i härvarande byggnader har en ovanlig längd i jemförelse med dess tjocklek.
Straxt uppom S. Britas källa åt norr ligga lemningar efter det slott, hvilket tillhört Biskoparna öfver Skara stift. Yttre ringmuren, som består till grundvalar af gråsten, håller vidpass 250 steg i omkrets; derinom synas några fördjupningar efter särskildta rum. Brynolf Gerlacksson, som 1477 mottog Skara stift, lät här uppbygga ett ansenligt palats. Väggarne pryddes med porträtter af alla hans företrädare. Under dessa porträtter sattes Svenska rim, som innehöllo hvarje Biskops märkvärdigaste lefnadssöden.
