brädskjul, som tjenar till förhus, blifvit härutanför uppfördt. Tornet har en ljudöppning åt vester och en åt söder. Hvarje sådan har en kolonn i midten med tärningformig kapitäl, hvarpå tvenne rundbågar, uthuggna af en sandsten, sammanstöta. Lemningar efter en likdan ljudöppning synas åt vester, men ingen åt norr. Emellertid måste hvarje sida haft likdana ljudöppningar. En ingång har förr funnits å skeppets södra sida, den är nu igenmurad och ett fönster i dess ställe upptaget, men lyckligtvis har hithörande dörrfält blifvit insatt i yttermuren. Denna märkvärdiga lemning är en halfrund sandsten. I midten står Frälsaren med korsprydt hufvud och gloria upplyftande den högra handen med tvenne utsträckta fingrar och hållande en bok i den venstra. Till höger en bevingad engel, det är Mattheus; till venster en flygande örn, det är Johannes; bådadera med glorior. Omkring den halfrunda kanten läses: Otheiric me fecit. Digelius har å sin teckning uteslutet desse Evangelisters sinnebilder, och han tror tvertemot den allmänna meningen, att här föreställes Moses, ej Christus. Det är lätt begripligt, att Moses icke kunde framställas med korsprydt hufvud och tvenne utsträckta fingrar. Deremot har nämnde författare ofelbart rätt, då han tror, att Otheiric uppfört kyrkan. Ifrågavarande lemning är i hög grad märkvärdig; emedan den finnes å en helgedom, som tillhör den äldre rundbågsåldern; och emedan figurer och bokstäfver visa, att den tillhör den första christendomstiden i Sverge; och emedan slutligen den visar, att en byggmästare, hvilket är ett sällsynt exempel under den tiden, gifvit sig tillkänna för efterverlden. Yttermurarnas fotställning prydes med en vanlig skråkant, taklister saknas allestädes. De ursprunglige fönsteröppningarne äro få och ganska små och
