58
förgäfves några veckor belägrat Konghäll, lät han 1308 å Elfbacken, som vi ofvanföre nämnt, af trä uppföra en förskansning, för att dermed tvinga staden till öfvergång[1]. Denna förskansning, som fått namn af Bavahus, Baghus, Bahus och Bohus, förvandlades omkring 1448 till en fästning af sten. Till Bohusslott hörde ett område, som kallades Bohuslän. Ehuru detta var ringa, har likväl hela provinsen, som hette Viken, deraf fått sin benämning. Denna plats har uthärdat flera häftiga belägringar. Svenskarne, som 1566 försökte flera stormningar på denna fästning, inträngde omsider genom en brech å ett högt torn; men blefvo till ett antal af flere hundra sprängde i luften[2]. Bohusslott räddades.
Konung Christian IV lät 1595 med allvar befästa Bohusslott, så att detsamma blef en säker gränsfästning mellan Sverge och Norge[3]. Samme Konung befallde 1616, att Konghäll skulle flyttas inpå Elfbacken för att skyddas af fästningens kanoner. Den nya staden, som sedermera fick namn af Kongelf, blef ickedessmindre uppbränd 1645 af Svenskarna, hvilka dock förgäfves besköto fästningen[4]. Bohusslott kom till följe af Roskildska freden 1658 under Svenska kronan. Grefve Dalberg har genom en teckning af samma år bevarat fästningens dåvarande utseende[5]. Hisingen utgör förgrunden.
- ↑ Stora Rimkrönikan och Erici Olai Chronica i Script. Rer. Svec. T. I. S. II. p. 36 och T. II. S. I. p. 84, 86. S. Lagerbrings Svea Rikes Historia, 3 D. s. 63—64.
- ↑ T. Torfæi Historia P. I. p. 36. och J. Laurizsön Wolffs Norrigia illustrata s. 153. Jemför Sviog. Mun. s. 22.
- ↑ N. Slanges Christian IV:s Historie, Köp: 1749. s. 83.
- ↑ Christian IV:s Historie s. 1306.
- ↑ S. Pufendorf de Rebus a Carolo Gustavo gestis, p. 380.
