som äfven förut, liksom Schlyter, sökt förklara edsformulären på annat sätt, än jag gjort (jfr A. T., V: 149). Rydqvist uttalar sig på följande sätt: »Af de här» — nämligen i min första uppsats Hedniska Edsformulär i äldre Vestgötalagen — »afhandlade edsformlerna är det i synnerhet 2, som från den lingvistiska sidan äro anmärkningsvärda, neml. sva se mær guþ hull (eller holl, hul), och biþia sva sær guþ hull (o. s. v.), der hull, såsom tillhörande ett maskulint guþ, i ena fallet skulle stå för huller eller hullr (nominat.), i det andra för hullan (ackusat.), i båda händelserna undergånget en ovanlig apokope. Ur denna förlägenhet räddas man genom Hr Lefflers tydning af guþ som n. pl. på ifrågavarande ställen, då hull blefve regelrätt. Utan tvekan godkänner jag denna förklaring, som ligger nära till hands, och för öfrigt erhållit en osökt och väl anbragt belysning från jemförelsen af de äldre edsformulären med de yngre, i hvilka senare monoteismen tydligare framträder»[1].
Tillägg vid omtryckningen:
Icke samnordiska hedniska edsformulär i Norden.
Ofvanstående uppsats utgör, som sagdt, ett tillägg till en förut (i A. T., V) tryckt afhandling med titeln »Hedniska edsformulär i äldre Vestgötalagen». Med den nya titeln till denna andra uppsats afsågs att angifva, att Vestgötalagens edsformulär var en variant af ett ursprunglingen samnordiskt edsformulär. Titeln har emellertid
- ↑ J. E. Rydqvists Utlåtande om den vetenskapliga förtjensten hos de sökande till den lediga professuren i Nordiska språk vid Upsala Universitet, bilagdt Filosofiska Fakultetens Humanistiska Sektions protokoll af den 28 April 1877.
