Hoppa till innehållet

Sida:Anwisning till Tarfwelig Matredning-1818.djvu/123

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
117
Om Bärs Syltning, m. m.

äro dessa bär, för sin skarpa syra, owärderliga, och, i den rikas matredning, af ypperligt wärde. Rätta sättet att erhålla den god, och säker att förwara, är efterföljande:

När bären om hösten blifwit wäl frostbitna, plockas de från qwistarna och läggas i en så eller ett mindre träkäril, som icke har någon bi­smak; ett ek-käril med en wäl stark botten är härtill tjenligast. Då stötas bären med en smör­klubba, tills de gå alldeles sönder; hwarefter massan upptages och wrides genom glesa linnepåsar, samt slås i krukor, att i par dagar sjunka. Sedan hälles denna klara saft, hwilken står ofwanpå och bör wara tunn och klar som win, i en annan kruka, och om något grummel skulle hafwa medföljdt, så låter man det sjunka. Denna klara saft slås sedan på torra qwarters- och halfqwarters-buteljer, till öfwer halfwa halsen, hwarefter bomolja, eller, i brist deraf, färsk smält njurtalg af får tillhälles, och då den stelnat, korkas och hartsas buteljerne, och sättas i källaren; och kan saften sedan nyttjas till allt det som citronens omogna syra wanligen bru­kas. I Punsch gör denna saft, endast den är sålunda tillredd, utan tillsatts af en droppa wat­ten, mycket bättre och finare smak än citronsaf­ten. Till den prässade bärmassan slås nu wat­ten, hwarmed den kokar, och sedan silas; detta watten blandas till det grumliga som sjunkit till bottnen af den fina saften, och denna saft eller lag hopkokas nu till någon stadga; då kan sirap slås dertill, hwarmed den än widare kokar och skummas, samt förwaras sedan till soppor, kremer och såser.

Att