Hoppa till innehållet

Sida:Anwisning till Tarfwelig Matredning-1818.djvu/137

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
131
Grönsakers och Rötters Torkning.

Att torka Rotsaker.

Som morötter palsternackor och persilje-rötter, der man icke har desto bättre källare, äro rätt swåra att förwara, och de äfwen mot wåren förlora mycket af sin smak och styrka, så gör man wäl, om man genom torkning sö­ker konservera åtminstone den del, man efter Jultiden till sommaren kan behöfwa.

Dessa tre rotslag skrapas wäl rena, och skäras sedan längs- eller twärt öfwer i så tjocka skifwor, som en enkel slant, eller litet mera; der man har en ugn, så bredas de sedan på torkollor, eller fat, som sättas i ugnen, hwilken bör wara så swal, att de få torka ganska långsamt, och fordras dertill flera swaga eld­ningar, eller så ljumma ugnar, att 3 till 4 dagar åtgå, innan rötterne blifwa rätt torra. Det alldrabästa sätt jag funnit, är det: att taga litet rötter efter hand, och lägga dem på en warm kakelugn, eller i en långpanna, öfwerhölgd med papper, hwilken sättes ofwanpå kakelugnen, då torkningen småningom förrättas, och innan 3 dagar wanligen går för sig. Dessa rötter blif­wa alldeles så goda, som färska, och morötter­na förlora alldeles ingen ting af sin färg. På detta sätt kan man, om man har flera rum, i hwilka man will tillåta sig detta lilla huhshållsföretag, efterhand förwara hela sitt rotförråd.

Goda söta rofwor, skurna i något tjocka skifwor, och torkade i ugn, blifwa äfwen rätt goda.

Jordärtskockor, hwilka icke gerna hålla sig i källare, böra strax om hösten skrapas och

skäras i stycken, samt på en warm kakelugn efter

hand
I 2