Sida:Anwisning till Tarfwelig Matredning-1818.djvu/190

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
184
Om Oxlägg-mjöd.

ofta som möjligt är medfölgdt. Dessa blommor, hwilka böra wara plockade och rensade så fort, att de icke få tid att mycket wissna, läggas i en ren bytta, och med en ren träklubba stötas något tillsamman. Sedan tages twänne kan­nor af dessa blommor, och då honingslagen är litet mer än sommarljum, läggas de krossade blommorna deruti, jemte 2 till 3 skedblad god färsk gäst, på hwilken man låtit litet kallt wat­ten stå några timmar, att hummel-smaken må wara bortdragen. Sedan höljes byttan med en duk, deröfwer ett täcke, som ombindes, och en kudde ofwanpå, att ingen styrka må förloras; och härmed står det i 3 dagar att jäsa. Derefter tappas det genom ett tätt linne i halfankare, blommorna kramas upp i ett glest klä­de, och i ankaren slås ett stop eller 3 halfstop ungt franskt win; 3 stora citroner med gula ska­let och det köttagtiga, hwarifrån kärnorna och det hwita är borttaget, iläggas äfwen, och så sprundas kärlet ganska wäl och lägges i en god källare, så högt, att det wid aftappningen icke rubbas. Efter 4 weckor kan man tappa det på buteljer, då wid detta Oxlägge-mjöd samma försigtighet bör iagttagas, som wid Björklakan; ty det arbetar och fräser på alldeles samma sätt som Champagnewin, serdeles om det drickes med li­tet rifwet socker i glasen.

Att icke nyttja honing, utan socker, wid tillredingen, och i stället för franskt win, taga renskt, gör denna dryck till en af de behagli­gaste, som man kan njuta. Då är proportio­nen ett skålpund fint socker mot en kanna watten, och behandlingen för öfrigt på alldeles ett och samma sätt.


Att