har råd att tillreda pepparroten med blott smält smör, så tages derutaf efter lägenhet, hwilket knådas i litet hwetmjöl, och kokar med fiskspadet; då såsen är litet simmig, iröres så mycket rifwen pepparrot man åstundar, hwilken, om man will hafwa såsen stark, icke får koka; men i andra händelsen tål en liten uppsjudning.
Mört och Sarf.
Dessa fiskslag tillredas båda på ett och samma sätt. Sarfwen är ofta stor, hwarföre den efter fjällningen får skäras i 2 à 3 stycken; men mörten är sällan så stor, att den behöfwer styckas. De sättas på elden i kallt watten, med en bit smör, om man will, grön persilja, salt och några krossade kryddpepparkorn. När de äro kokta, tages af detta spad, hwilket uppblandas med litet hwetmjöl, och något mer fin persilja; däruti slås sedan så mycket söt grädda, som fordras att göra såsen smaklig, hwarefter fisken dermed anrättas.
På annat sätt.
Fisken fjällas, och torkas med ett kläde, samt, om den är stor, skäres i stycken, sättes sedan på elden med salt och något persilja. Då nu wattnet wäl uppkokat, afhälles hälften, och ett stycke smör ilägges, jemte så mycket söt grädda, tunn eller tjock, efter råd och lägenhet, som kan ersätta det afhällda wattnet; härtill lägges äfwen en god del fin skuren persilja och gräslök, jemte några fint stötta kryddpepparkorn, litet hwetmjöl eller rifwet bröd, och
