23.
De tjuguett skotten förkunnade, att kungen redan hade rest tillbaka till Stockholm. Mera behöfdes ej för att oppositionens tidningar skulle begagna sig af tillfället att kasta sig öfver regeringen med vanlig skonslöshet. Hela pressen kom i jäsning, och gamla stridsfrågor refvos upp, hvarje parti ryckte fram med sina skällsord, hvilka kastades som fjäderbollar fram och tillbaka, och abonnenterna hade roligt af att se dem fara i luften.
Oberörd af de politiska stormarne vandrade riddaren Falck-Olsen af och an framför sin stora spegel följande söndag. Frun gick och stökade, med stolthet betraktande det lilla ordensbandet i knapphålet.
»Hör du, min gumma, vi måste resa.»
»Resa? Hvarför det? Är du inte nöjd nu? Du har ju fått den!»
»Bah! En orden är bara det första steget.»
»Nej, men du milde Gud!» utropade fru Falck-Olsen förargad, »du har då sannerligen blifvit vigtig i en hast, Ole Johan! När en orden bara är det första steget, så skulle jag gerna vilja veta hvad det nästa är?»
