Hoppa till innehållet

Sida:Arfvingen till Redclyffe 1901.djvu/503

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
499
TRETTIONIONDE KAPITLET.

»Måtte säga», sade Charles, »det där lilla pyret begär, att man skall underhålla henne med något af intresse.»

»Ser du, så där går det, när man är bortskämd hemma», sade Mary.

De båda syskonen åkte ofta in till Broadstone för att själfva hämta aftonposten.

»Bref från Charlotte, som vanligt», sade Charles en dag och tog sin andel. »Från hvem är ditt?»

»Bara från herr Markham», sade Amy. »Det gäller troligen utredandet af våra gemensamma angelägenheter. Nå, hvad säger Charlotte?»

»Charlotte är impertinent och borde tuktas», sade Charles, utan att dock kunna hålla sig fullt allvarsam. Hör på: “Det sista roliga, som har händt här, är ett besök af den trogne Akates, herr James Thorndale, hvilken efter hvad det tycks icke står ut med att irra omkring på Medelhafvet utan sin fromme Eneas. Han har nu också tagit afsked och har fått en diplomatisk befattning någonstädes i Tyskland. Nu har lord Kilcoran bjudit honom att komma tillbaka på ett längre besök, och Mabel och jag äro alldeles säkra på att han kommer i särskild afsikt. Naturligtvis har han valt sin tid, så att han skall ha rådgifvaren för unge män för sina ögon, när han skall bli fästman själf. Men Philip dröjer, och det är ingen, som vet när han kommer, för han har inte skrifvit på nära tre veckor, inte ens till Laura, som börjar bli mycket orolig för honom. Då han senast skref, var parlamentssessionen just slut och han stod färdig att resa till Redclyffe”.»

»Jag undrar, om Markham säger något om honom», sade Amabel och öppnade skyndsamt sitt bref, hvilket, såsom hon tänkt sig, gällde deras gemensamma pen-