Sida:Arfvingen till Redclyffe 1901.djvu/520

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
516
ARFVINGEN TILL REDCLYFFE.

»Du menar väl inte, att hon har giftvit Thorndale korgen?» sade Philip.

»Just det», sade Charles. »Charlotte säger, att han har rest. Den stackars herr Thorndale lämnade Kilcoran i dag efter en följd af enskilda samtal, hvilkas resultat icke tycks ha varit rätt tillfredsställande, ty hans stilla värdighet och hans bemödanden att vara angenäm mot alla under hela eftermiddagen voro — — hm — mycket stora. Mabel kan icke få ur Eveleen, hvad hon haft för skäl att säga nej, men jag har mina aningar.»

»Det här ser konstigt ut», sade Charles, medan han vek ihop brefvet.

»Så ledsamt!» sade Philip. »Jag trodde verkligen, att lady Eveleen skulle ha kunnat uppskatta James "Thorndale. Det blir en stor missräkning, ty det är ett gammalt tycke.»

»Det skulle ha varit mycket bra för Eva», sade Amabel. »Herr Thorndale är så förståndig.»

»Och det var just hvad hon behöfde», instämde Philip.

»Det måtte ha varit något i vägen», sade Charles. »Annars hade Eva aldrig kunnat säga nej. Ni skall få se, att det är den där informatorn.»

Philip spratt till.

»George Fielder? Omöjligt! Du har aldrig sett honom».

»Kommer du inte ihåg, hur hon beskref honom?» sade Amabel sakta.

»Just därför, Amy», sade Charles. »Det visade, att han hade slagit an på henne.»

Philip smålog.

»Ja», sade Charles, »skratta du, men ni vackra karlar kunna inte det minsta sätta er in i, hur till-