Sida:Böttiger - Samlade skrifter1.djvu/134

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

”Väl oss, som bo i nordanskog,
— Han sad’ — vår vilda trakt
Har länge sörjt, och det med fog,
Sin fallna lejonvakt.

Men nu mig anar, att vi fått
En kung, som är för oss,
Och, fast mitt hår är glest och grått,
Jag vill för honom slåss.

Kom ned, mitt kyller! Sänk dig, plit!
Jag skurar mitt gevär,
Och ropar Gustaf: ”Flink, kom hit!”
Jag svarar: ”Flink är här.”