Den här sidan har korrekturlästs
1853.[1]
”Våren kommit, fåglen qvittrar,
Skogen löfvats, solen ler,”
Sång och jubel hvar du lyssnar,
Ljus och blommor hvart du ser.
För de ungas dag i morgon
Bindes redan krans vid krans:
Der är hoppets morgonrodnad,
Här är minnets aftonglans.
Såg du ej på Sveas himmel
Hur de mötas begge två,
Hur, när österns rosor bräcka,
Vesterns ännu öppna stå?
Hur de ena med sin purpur
Räcka åt de andra färg,
Ser ju Sommaren i norden
Natten om på våra berg.
Tills det unga hunnit växa,
Blifver dock det gamla störst
Och, förr’n hoppets fest vi fire,
Låt oss fira minnets först!
- ↑ Dagen före magisterpromotionen.
