Sida:Böttiger - Samlade skrifter1.djvu/51

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
43
GALLERI I SONETTER.

VI.
Det heliga är fjerran och är nära,
Det bor i stormen som det bor i suset,
Men uti mörkret bor det ej, i ljuset!
För ljuset stred jag och för ljusets lära.

Och mina kämpar förde jag med ära,
Ej många de, och ändock ”man ur huset”;
Men fienden kom som ett haf i bruset
Och kunde ej min lilla hop förfära.

Min själ var ödmjuk, riddared hon svurit
Åt korsets Gud, som gaf mig sammanparadt
Med högsta menskokärlek hjeltemodet.

Den skönsta lager, som en dödlig skurit,
Åt mig der borta himlen hade sparat,
Der gråa stenen ryker än af blodet.