Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
44
GALLERI I SONETTER.
VII.
Bland isar föddes jag att evigt brinna
Och lugnet kunde ej mitt hjerta smaka,
Jag såg framåt att aldrig se tillbaka,
Och var för mycket man att vara qvinna.
Beundran ville jag och rykte vinna,
Men makt och purpur kunde jag försaka:
Mig vämjdes vara drottning, blifva maka,
Men än som enskilt var jag herrskarinna.
Se’n jag min älskling mördat och min lycka,
Blott snillets lekar kunde mig försona
Med hjertats stormar och med ödets lotter:
Att mig från allt och allt från mig att rycka,
Jag öfvergaf min tro, mitt land, min krona,
Men var och blef ”den store Gustafs dotter”.
