Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
50
GALLERI I SONETTER.
XIII.
I stormig tid jag lefde blott för friden
Och sökte ro, när andra sökte splitet:
En kedjad kung, min verld var trång, och litet
Af frihet mig beskärde Frihetstiden.
Väl stod Minerva hos mig med egiden,
Men hennes bröst var nu af oro slitet,
Och hennes bistånd var det falska nitet,
Som ej ger seger, men förvärrar striden.
Så, svag, men lyssnande till hederns röster
Inom mig, satt jag tålig vid min lampa
I väntan på den nya dagens strålar;
Och solens vagn kör redan fram ur öster,
Jag ser en glimt utaf dess hjul, och stampa
Jag hör allt närmre mig dess ystra fålar.
