Hoppa till innehållet

Sida:B E Hildebrand, Minnespenningar öfver enskilda (1860).djvu/85

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
63

Fältmarskalksplatsen. Efter Skånska krigets slut mottog han styrelsen af de från Danmark lösryckta landskapen, hvilka genom hans kloka anordningar snart repade sig efter de olyckor och brytningar kriget medfört och fastare införlifvades med det land, de af naturen äro bestämda att tillhöra. Äfven Lunds Universitet, som under kriget blifvit upplöst, blef genom hans omsorger återställdt till förnyad verksamhet. Den utmärkte härföraren har sålunda äfven genom fredens värf gjort sig förtjent af fosterlandets tacksamhet och minnets ära.





GUSTAF ADOLF De la GARDIE.

Grefve. Född d. 10 Dec. 1647. Riksråd och Riks-Kansliråd; President i Svea Hofrätt; Lagman i Westergötland och Dalsland; Kansler vid Åbo Universitet. Död d. 5 Mars 1695.

1.

Åts. Bokstäfverne G A D L G (Gustaf Adolf De la Gardie) dubbelt hopbundna.

Fråns. E O S (Elisabeth Oxenstierna) likaledes hopbundna.

Diam. 814 lin. (5 storl.). Slagen i anledning af Grefve De la Gardies giftermål med Fröken Elisabeth Oxenstierna på Calmar slott d. 4 Oct. 1673. Mycket sällsynt. — K. Mk. i guld.

2.

Åts. G. A. DE. LA. GARDIE. COM. S. R. M. S. SENAT. PR. DIC. HOLM: AC. ABOENS. C. Bröstbilden, h. s., i prydlig drägt med mantelveck. — Nedanför: ak (sammanbundna).

Fråns. IGNEVS. EST. ILLI. VIGOR. ET. CÆLESTIS. ORIGO. En strålande sol. I afskärn.: nat. d. 10. decemb. a. 1647. mort d. 5. martii. a. 1695.

Diam. 2012 lin. (20 storl.). Grav. af Arv. Karlsten. Slagen i anledning af Gr. De la Gardies död. — K. Mk. o. B-n i silfver.


Gr. De la Gardie hade genom resor och studier förvärfvat en högre bildning och fyllde öfverallt med heder sin plats, både som diplomat och civil embetsman. Till Konung Carl XI stod han alltid i godt förhållande, oaktadt den hårda medfart hans slägt lidit af reduktionen och fastän han öppet uttalade sin ogillande mening om det