Sida:Baskervilles hund 1912.djvu/118

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
114
ELFTE KAPITLET

— Men varför vid en sådan tid?

— För att jag nyss fått höra, att han dagen därpå ämnade resa till London och kanhända skulle vara borta i flera månader. Av flera anledningar kunde jag inte komma tidigare på dagen.

— Men varför bedja honom möta er vid grinden i stället för att uppsöka honom i hans hem?

— Tror ni, att det går an för en kvinna att ensam avlägga besök i en ogift mans hem?

— Vad hände, när ni kom?

— Jag kom aldrig.

— Fru Lyons!

— Nej, jag svär därpå vid allt vad heligt är. Jag begav mig aldrig dit, ty någonting inträffade, som gjorde besöket överflödigt.

— Och vad var det?

— Det var någonting, som rörde mig enskilt och som jag inte kan tala om.

— Ni medger i alla fall, att ni stämt möte med sir Charles på den plats och vid den stund han dog, men ni förnekar, att ni infann er vid mötet?

— Det är sant.

— Och varför var ni så angelägen, att sir Charles skulle förstöra brevet?

— Det måtte ni väl förstå, om ni läst det i dess helhet.

— Jag har aldrig sagt, att jag gjort det.

— Men ni citerade ju en del av det jag skrivit!

— Jag citerade endast ett post scriptum. Brevet hade, som jag sagt, blivit uppbränt och var i sin hel­het icke läsligt. Jag frågar er ännu en gång, varför ni var så angelägen att sir Charles skulle förstöra det brev han mottog från er på sin dödsdag.

— Saken är av så fullkomligt enskild natur.

— Så mycket större skäl att undvika offentlig rann­sakning.

— Nå, så skall jag väl tala om det då. Om ni har något så när reda på min olyckliga historia, så vet ni, att jag ingått ett förhastat giftermål, som jag fått skäl att ångra.

— Ja, det har jag hört.