Hoppa till innehållet

Sida:Begreppet fast egendom.djvu/6

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
102
Julian Serlachius.

til bod, kölna, lada, stall och fähus hörer.[1] Dock behöfver sammanhanget icke vara oupplösligt eller ens sammanfogning genom yttre medel, såsom limning, lödning, nitning o. s. v., hafva egt rum. Det äro nog att delarne genom det sätt, hvarpå de äro inrättade, hållas tillsammans. Sålunda uppfattas otvifvelaktigt de flyttbara hyllorna i ett bokskåp såsom delar af skåpet; likaså såsom delar af en taklampa såväl lampkorgen och bärstycket som kedarne och vigten, oaktadt lampkorgen och vigten endast äro hakade vid kedarne samt korgen och bärstycket sammanhänga allenast medels samma genom bärstycket löpande kedar. En skänk bestående af en undre och en på denna hvilande öfre del anses äfvenså blott såsom en sak, ehuru den öfre delen icke är fästad vid den undre annorledes än genom däri infogade tappar.

Å andra sidan är likväl oaktadt fysisk förening icke alltid en sak för handen. Sålunda är t. ex. en skylt, som är fästad vid en husvägg, icke en del af huset, icke ens om den tillhör husegaren. Ty såsom beståndsdel i ett helt anses icke det, som endast tillfälligtvis är därmed förenadt; föreningen måste vara stadigvarande, afse att tillsammans med de öfriga beståndsdelarne göra det hela egnadt att motsvara sitt ändamål.

Vill man uppdraga en skilnad emellan enkla och sammansatta saker, så kan det vid antydda förhållande endast ske sålunda, att man till de enkla sakerna räknar dem, i hvilka icke kunna såsom beståndsdelar urskiljas sådana ting, som äfven hvar för sig äro en sak; till de sammansatta åter dem, i hvilka dylika beståndsdelar kunna urskiljas. Denna åtskilnad är emellertid ytterst relativ. Ett bord är en sammansatt sak, men möjligen också själfva skifvan, om man nämligen kan urskilja de trästycken, af hvilka den är hopfogad. En gjuten metallkula är en enkel sak; består den af två delar, som äro nitade eller lödda vid hvarandra, är den sammansatt.

Indelningen i enkla och sammansatta saker har ock egentligen betydelse endast för det fall, att saker, som tillhöra skilda personer, förenats till ett sammanhängande helt.

  1. Jfr ock BB 27: 1.