Sida:Begreppet fast egendom.djvu/7

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
103
Om begreppet fast egendom.

Kunna häri de skilda sakerna ännu urskiljas såsom delar, uppstår nämligen frågan, huruvida dessa oaktadt föreningen fortfarande förblifva i de personers ego, hvilka de tillhörde före föreningen, eller om i följd af denna endera förlorat sin eganderätt.

I fråga om enkla saker kan en sådan fråga icke göras. De beståndsdelar, af hvilka en dylik sak är bildad, hafva så uppgått däri, att de ej mera kunna urskiljas såsom skilda saker, och hafva altså upphört att finnas till; och det kan förty icke heller vara tal om eganderätt till dem.

Det kunde väl synas, som om man genom antagande af möjligheten, att delarne i en sak tillhöra skilda egare, förnekade den i det föregående uttalade satsen, att en saks delar måste underlyda samma rättsförhållanden som det hela. Och vidare kan då spörjas, hvarför antydda möjlighet inskränkes till det fall, att skilda egare tillhöriga ting sammanfogas till en sak, och hvarför icke frågan med ens ställes allmännare och riktigheten af nämda grundsats i sin helhet ifrågasättes. Ett närmare eftersinnande skall dock gifva vid handen, att denna grundsats uttalar en logisk nödvändighet. I omdömet att något är en sak ligger nämligen tillika uttalandet, att det för rätten är ett rättsobjekt; och är detta något blott ett rättsobjekt, så uteslutes ock därmed, att det samtidigt är flere rättsobjekt. Visserligen kan ett rättsobjekt vara föremål för skilda rättigheter; men väl att märka, där är tinget alltid såsom sådant, i sin helhet, rättigheternas objekt och dess delar komma i betraktande såsom det, hvaraf tinget består. Äro åter de så kallade delarna af tinget värkligen hvar för sig rättsobjekt, tillkommer denna egenskap icke det något, hvaraf de sägas vara delar, utan detta innefattar på sin höjd en kollektiv benämning på de skilda ting, hvilka äro de verkliga sakerna. Att tillägga egenskapen af rättsobjekt på samma gång åt det hela och åt dess delar är att medgifva, att ett rättsobjekt är samtidigt ett och flere sådana. Det är därför omöjligt, likasom att sälja ena benet af en lefvande häst, att åt någon med den värkan att han blir egare öfverlåta foten till ett bord, armen i en lampa eller hyllan i ett bokskåp med mindre foten, armen eller hyllan afskiljes från bordet,