Sida:Berättelser af författerinnan till Amtmannens döttrar.djvu/186

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

184

komma i hvad skepnad den vill... väninnor, så lofva vi hvarandra...

Plask, plask, plask, plask, trrrrrr.

— Se så! Åh, hör hvad det regnar! sade en af damerna. Julinka kastade en förtörnad blick ut genom fönstret. Anna sökte efter sina galoscher, under det fru Edeltorp ropade på mamsell Bolt och i temligen onådig ton gaf henne en huslig befallning.

Men skuggbilden hade försvunnit i samma ögonblick den sista skymten af kalifens heliga smycke sjönk ned i djupet.