42
29. Agardh till Berzelius.
- M. K. B.
Jag har tvenne bref att tacka för och gör det af hjertat. Det sista för det Du intresserar dig för Zetterstedt, som jag hoppas derigenom icke längre uteslutes från academien.52 Men det första anser jag för ett prof af utmärkt vänskap för mig sjelf. Ehuru jag icke uti alt kan dela dina åsigter, finner jag dock det mesta af dina anmärkningar grundat och skall begagna dem i de tillägg, som komma att göras till boken, emedan öfversättaren, prof. Meyer53, ej ville inflicka dem i hans redan färdiga manuscript.
Tillåt mig nu att äfven förskingra den sista möjliga skuggan af mitt förhållande, som hos dig kan hafva upstått. Jag har någon anledning att tro, det Du icke insett verkliga orsaken till mitt uteblifvande från festen i Köpenhamn och att den hastiga genomresan genom Lund var ett bevis på ditt ogillande deraf. Så besynnerligt detta uteblifvande må synas, så nödvändigt skall Du finna det, när du blir underrättad om följande:
I Hamburg, der jag dagligen umgicks med Hornemann, underrättade mig aldrig Hornemann om denna fest; långt mindre inbjöd han mig dertill. Genom hans son blefvo mina följeslagare derom underrättade; men icke med någon inbjudning. Ingen annan af de danska litterateurerne har någonsin inviterat mig dertill. Ankommen till Köpenhamn blef jag lika litet någonsin derom tillsagd; jag blef endast rycktesvis underrättad. Hos Örsted omtalades det som en afgjord sak, att sälskapet skulle efter måltiden infinna sig hos en samling af studenter; i hvad egenskap, som gäster eller värdar, derom underrättades jag icke; ej heller hade ännu någon inbjudit mig dertill. Jag var således den ende, jemte mina reskamrater, som icke voro inbjudne. Jag hemställer
