58
35. Berzelius till Agardh.
Tack, bäste Agardh, för dit bref, eller rättare Dina 2 bref. Det fägnar mig ganska mycket, at jag i mina gissningar om förslaget med Zetterstedt och Nilsson haft orätt, och bekänner för dig ganska uprigtigt, at jag trodde, at Herrarne af det anti-Lindforsska partiet65 öfverenskommit om en sådan plan at förekomma detta partis förstärkning. Jag är så van vid at höra analoga förhållanden från Upsala, at jag i mitt omdöme icke ville göra Lund lottlöst. At man på afstånd och dömmande til et helt från några vissa delar, som man tycker sig se, kan taga miste, är ingen ting annat, än hvad som sker tota die. — Som jag tycker mig finna af ditt bref, at Du anser Nilsson hafva någon del i mitt omdöme, så bör jag i det fallet dock befria honom från en oförtjent misstanka; Nilsson i öfrigt obetagit at, ifall han om dessa omständigheter vet något, döma på et lika sätt eller annorledes. Beträffande hans ovänskap till Dig, så vil jag nog tro, at den äger rum; men då vi någon gång talat om Dig, hafva likväl altid hans expressioner varit sådana, at jag af dem icke kunnat sluta til et sådant förhållande; men Nilsson har, åtminstone i samtal med mig, haft den meriten at icke tadla andra, hvilket man ibland gunås annars kan göra med sina bästa vänner. Om detta hos Nilsson är vanligt lynne eller en serskildt reserve, vet jag icke.
At Fries icke blir quar i Lund, deri har jag ingen del. Vi hafva ingen enskilt communication haft med hvarandra. Han har til Academien inskickat sin ansökning utan något serskildt bref til mig, och jag förnyar hvad jag i mit sista bref nämde, at som jag endast ganska litet känner så väl honom som Sundevall och tycker om båda, så toge jag den ena så gerna som den andra. Ingen ansökning mer än Friesens är ännu inkommen. Tänker väl Sundevall icke söka?
