Sida:Berzelius Bref 8.djvu/71

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

70

kali i fast form, at en del deraf blir olöst. Jag plägar derföre insätta en skifva af svafvels[yradt] kali i solutionen, så at litet af saltet står öfver, ty då först är jag säker at vätskan äfven uptil blir mättad, och då fäller sig ceroxiden alldeles ut. Om ceroxiden är fri från svafvelsyra i det skick den vägdes, så anser jag resultatet af analysen vara följande: oxiden och vattnet hålla lika quantum syre. Förmodligen har flusspatssyra i båda försöken följt vattnet, hvars halt ej bör öfverstiga 17,3 à 17,4 procent. Då blir åter flusspatssyrehalten 8 p. c., hvars syre är 5,7, men afdrag en half procents förlust eller 34 p. c., så är flusspatssyrehaltens syre 5,22, som X 3 = 15,66, d. ä. en tredje del af ceroxidens; nu åter fordra alla oxider, som hålla 3 atomer syre, at syret i syran i deras basiska salter är lika med eller 13 eller 16 af syret i basen, hvarföre formeln för detta salts sammansättning blir . likväl i det skick resultatet nu är, har man presupponerat nog mycket, då man utan serskilt försök på flusspatssyra bestämmer dess halt efter förlusten ensamt. Fossilet bör, om tilgången skulle medgifva det, i oglödgadt tilstånd brännas med kolsyradt natron (ej kali) och behandlas så som vid topazens analys i Afh[andlingarnas] 4 h[äfte] är anfördt.

Med nickelmalmen har det så gått, at jag efter 2 månaders arbete slutligen funnit en method at analysera, hvarmed jag är nöjd, och således fått et någorlunda säkert resultat. Den nickelmalm jag af Tit. erhöll, bestod af As 54, svafvel 12,6, nickel 28,3 och jern 4; men den jag har i min samling, gaf As 45,3, svafvel 19,38, nickel 30,1, kobolt 0,9 och jern 5,1 samt litet kiseljord. Den är således en verklig nickelglans blandad med litet koboltglans och misspickel. Den förra åter innehåller derjemte en inblanning af utöfver den dubbla föreningen med svafvel. Min afhandling här öfver, som nu är färdig at lemnas til Academien, går säkert til mer än 2 tryckta ark.[1]

Det caustika alkalit från Frankrike är förträffligt til byk men ej til kemiska försök, emedan det innehåller ganska mycket kiseljord och dessutom svafvelsyrade salter. — Utö

  1. [ 91 ]Om sättet att undersöka Nickelmalmer, jemte analys af en hvit Nickelmalm från Loos. K. V. A. Handl. 1820, s. 225—259.