Sida:Berzelius Bref 8.djvu/73

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

72

Jag skickar här Mohs's nya Mineralsystem[1], som kom på posten från Freyberg, et ex, åt Tit,, et åt mig och et åt Almroth. Mig förefaller det högst ridicult. Jag har haft tilfälle at få en ytlig kännedom af den cristallographie, hvilken ligger til basis för systemet.

Jag beklagar högeligen grefvinnan Tavasts bortgång.[2]

Hälsning och vänskap.
Jac. Berzelius.



44. Berzelius till Hisinger.

Stockholm d. 12 febr. 1821.

Commendören tackar för gratulationen men är uprigtigt ledsen at se förtjenster, dem omständigheterna hålla på litet afstånd från styrelsens medelpunkt, Öfverlemnade at belönas endast af efterverlden.[3]

Hr Brukspatron yttrar sin väntan at höra svaret på analysen af Bastnäs-fluatet. Har jag icke redan lemnat det? Så vil det nu förefalla mig. Flusspatssyrehalten är säkert deri förstor. Skada at fossilet är så sällsamt, at man ej kan göra om analyserna, til dess man blir nöjd med dem.

Granaten från Lindbo[4] har gjort mig stor fröjd; men Tit. har upställt resultatet orätt. Den är en blanning af med , och då man beräknar jernet til oxid och mangan til oxidul, så blir resultatet

kisel 37,55   18,76
jernoxid 31,35   9,61
kalk 26,74 7,52 8,65
m(angan)oxidul 4,78 1,13
  100,42  

Då är basernas syre lika med kiseljordens, och et litet fel är vid analysen begånget, hvarigenom icke kalkjordens och manganoxidulens syre tilsamman blir lika med jernoxidens. Jag hänvisar föröfrigt til art. aplome[5] i Blåsrörsboken.

  1. [ 91 ]Här avses sannolikt Mohs' skrift: »Die Charaktere der Klassen, Ordnungen, Geschlechter und Arten, oder die Charakteristik des naturhistorischen Mineralsystems», Dresden 1820, 2:a uppl. 1821. Mohs' »naturhistoriska» mineralsystem var grundat på ett ingående studium av mineralens yttre, kristallografiska och fysikaliska egenskaper.
  2. [ 91 ]Kristina Sofia Hising (1762—1821), Hisingers syster, [ 92 ]gift med greve Johan Henrik Tawast. Hon avled den 16 januari 1821, och brevet torde vara skrivet kort tid efteråt, alltså antagligen i slutet av januari s. å.
  3. [ 92 ]Berzelius blev kommendör av Vasaorden den 28 januari 1821. Hisinger hade vid denna tidpunkt ännu icke erhållit någon ordensutmärkelse, oaktat Berzelius i sådant syfte synes hava lagt sig ut till hans förmån.
  4. [ 92 ]Vid Lindbo kalkbrott i Västanfors socken, Västmanland, förekomma två slag av granater, en mörk och en ljus med väsentligt olika sammansättning. Här avses den mörka. Hisingers i brevet anförda analys finnes, i den form Berzelius här uträknat densamma, offentliggjord i K. V. A. Handl. 1821, s. 367. Jfr även Bz. Å. b. 1821, s. 121.
  5. [ 92 ]Jfr brev 41.