Hoppa till innehållet

Sida:Berzelius Bref 9.djvu/146

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

144

til Farbror och mig sökt gynna så mycket. Jag säljer således icke min andel, hända hvad som hända vil, och jag skal icke med likgiltighet uptaga, om Herrarna gör et försök at skaffa mig andra compagnioner.

Föröfrigt säger mig Svedelius at vid fabriken alt går bättre, än han förmodat, och at vi troligen innom korrt skola vara utom allt trångmål.

Volter164 reste först i söndags morgon. Om han tog böckerna, vet jag ej, men förmodar at han så gorde, emedan han en gång frågade mig, hvar afhandl[ingarna] sålldes. Stenar skickade jag med honom både til Hausmann och Stromeyer, men bara små stuffer, emedan jag skref: »at jag sett hvilka präktiga saker Assessor Gahn sedan 3 år tilbaka lagt af för Hr Prof. Hausmann, hvaraf han skulle få sin skada ersatt för det lappri jag skickade».

Skulle Farbror kunna vara så god och skicka hit ned det stora topaz-stycket, som vägde 84 ℔; det bör ligga i Bergscollegium. Nu ligger det i stenboden på andra hyllan til venster under fönstret och litet bortom detsamma. Då kunde jag med det samma få ned några Kårare gadoliniter och pyrorthiter, hvarpå jag är alldeles läns, och som ändå äro rätt bra at hafva och betala med, när jag får stenar af andra. Om Farbror til bror Svafvel-Hinric165 framför min ödmjuka anhållan» så lägger han nog in sakerna; kunde något då fås för Hausmann med det samma, så skal jag åtaga mig at skicka af det längre sedan. Men det bör ej dröja länge, om det skal kunna begagna öppet vatten.

Välkommen snart hit.
J. Berzelius.

Förlåt mit grufliga slarf, men jag har okristligt bråttom.