Hoppa till innehållet

Sida:Berzelius Bref 9.djvu/170

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
167

om Farbror ej vill komma, förr än Eggertz kommer med, det vil jag också antaga för et lagligt skäl. Efter hvad jag af Farbrors bref ser, kan således Herrarna båda vara lediga från presidentscalasena de sista dagarna af juli, så at vi kunde determinera d. 1 augusti til vårt möte på Gripsholm, der vi i förhand antaga at augusti månad går helt och hållet åt. Jag skulle gerna vara med i Fahlun, men vid calaserna göres intet stort, och då gör jag heldre på en 3 veckor min tour åt Ö[ster]göthland och återkommer sedermera derifrån til Gripsholm. — Om detta accomoderar Farbror, så skal jag anhålla at Eggertz må få i commission at underrätta Stenberg om tiden til vår ankomst, på det han ej må vänta oss förgäfves i juli. — Vårt vistande på Gripsholm är högst nödvändigt för så många saker, som Farbror lättare kommer at inse, när Farbror kommer dit, än jag nu kan säga dem. Vår mengel208 är t. ex. så klen, at de bättre målarne ej köpa den och heldre betala 25 p. c. mer för en annan sort, som Reinius gör. Vårt Scheelesgrönt är ofantligt ojemt o[ch] d[ylikt] m[era], som endast kan rättas på det sätt, at vi äro med under loppet af hvar och en operation. Jag säger vi, men jag menar Farbror, ty at den, som aldrig gort mengel eller Scheelesgrönt förr, ej kan uträtta något til förbättring af en operation, åt hvilken han för första gången lemnar sin upmerksamhet, det lärer Farbror nog finna, — Jag är säker, at om Farbror hade varit här nu, hade det pecuniära bidrag vi få af regeringen blifvit både förmånligare och skyndsammare; men jag är den aldra oskickligaste negociateur som finnes, och det ligger i blodet.

Har jag ingen gång för Farbror utgjutit min galla öfver våra flintmortlar, som skulle göras i Elfdahlen? Våra flintor hafva återkommit hit, förvandlade i mortlar, dem Borg försållt och icke ens haft den höfligheten at erbjuda mig någon af dem. Jag tilsade honom om min bördsrätt, men han erkände den icke, utan påstod att han sjelf skickat flinta dit. Forselles hade köpt en af dessa mortlar, och då den jemfördes med min skifva, befanns den vara tagen ur samma stycke. —