Sida:Berzelius Bref 9.djvu/172

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
169

Lectionerna med prinsen äro ännu ej slut, och Gud vet om ej de hålla så länge i, at jag til slut ej kommer ut förr än Gripsholmsdags. — Vi mötas ju der den 6:te eller deromkring, en dag mer eller mindre gör intet til saken, och vi campera der, förmodar jag, til månadens slut. Såpkokningen kommer just då at gå i sit högsta flor.

Sefström, som lemnat sin tjenst vid Lazarettet212, kommer at passera sommaren på Garpenberg hos Stockenström. Jag har sagt åt honom at innan aug. månads början hälsa på Farbror i Fahlun och ålagt honom såsom et vilkor för bibehållandet af min nåd at han företager sig inpackningen af stenarna til Hausmann (til Cobrez213 må det gå hur det kan). Farbror skal dervid icke behöfva mer än en enda gång visa honom vägen i stenboden, sen går det allt af sig sjelft. — Sedan Farbrors packe hitkommit, skal jag sedan lägga til Pargasfossilierna, hvaraf jag har en hel samling, så at Hausmann kan få skicka oss något tilbaka. — Är det icke curiöst nog at jag icke fått något svar från Haüy, ens på den sista sändningen af fossilier, som dock kommit honom tilhanda?

Nämde jag i mit sista bref, at Arvedson funnit at hvad som i allmänhet kallas Graubraunsteinerz är af två sorter? Den ene ger brunt pulver och är manganoxid-hydrat, den andre ger svart pulver och är mangansuperoxid. Den förra är vanligen vackrast kristalliserad. Tillika har Arvedson vist at det existerar en oxidum manganoso-manganicum.

Hälsning til alla, ingen nämd och ingen glömd.

J. Berzelius.

P. S. Skal jag påminna Blummenberg om vagnen?



87. Berzelius till Gahn.

Paris d. 28 augusti 1818.

Gud vet om jag har väl uträttat Farbrors commissioner i England. Vid efterfrågan af Aikin's dictionär214 befanns at