34
oxiderar, eller som reducerar. Besynnerligt nog at Davy sjelf icke tyckes hafva lemnat någon upmerksamhet åt den motsägelse detta försök innebär, mot hvad han förut så förträffligt visat rörande den chemiska fördelning, som altid åtföljer den electriska. Dessa försök med elektricitetens upväckelse genom contact emellan tvenne kroppar äro onekligt ganska vackra, men säkerligen bidraga de mer at föra oss ifrån den rätta synpunkten af den electriska stapelns theori än at ge oss nöjagtiga grunder för electricitetens upväckelse. Redan Davy's förslagsmening, at den chemiska frändskapen är identisk med kroppars ursprungliga electriska, skal småningom föra oss från electriciteten af en simpel contact til den af et chemiskt verkande; i den förra hafva vi den af ålder kända hartz- och glaselectriciteten och i den sednare den galvaniska stapelns electricitetsyttringar. Således tycker jag mig klarligen inse at min theori småningom skal vinna mer och mer bekräftelse, ju mer man söker at utveckla Volta's. Emedlertid kan egenkärleken ganska lätt föra mig vilse, och jag hoppas at Assessoren har den godheten för mig at väcka min upmerksamhet derpå.
Jag har nu änteligen slutat mina försök med mjölksyran, och dessa försök bekräfta henne fullkomligt såsom en sjelfständig syra. Jag har genomgått flera salter t. ex. med kali, natron, ammoniak, baryt, kalk, talk, ammoniak och talk, bly, silfver och qvicksilfver, och hvart enda af dessa är för sig sjelft et tilräckligt bevis at denna syra icke är, som Fourcroy och Vauquelin, Thenard och Bouillon Lagrange påstått22, ättiksyra. Den ger med bly i öfverskott et svårlöst salt, hvilket så aldeles caracteriserar henne, at jag vid djurkemiska analyser altid kan få rätt på henne genom detta förhållande. Jag har funderat på at låta de franska chemisterna få äta up sina grossiera försök (och framför alt den förfördelande ton, hvarmed Fourcroy yttrat sig mot Scheele) i Nicholsons Jurnal, om jag blott kan få mig någon, som kan och vil öfversätta min afhandling på engelska.23
