58
22. Gahn till Berzelius.
Förlåt att jag så länge qvarhållit Berthollet's bref. Herr Professoren hade haft den godheten att komma ihåg blekningen, fastän jag ej skaffade den omtalte P. M. Den innehöll till det mästa frågor i economiskt afseende, i anledning af Kronprinsens yrkande att äfven här anlägga blekerier. Då Herr Professoren reser till stället, skall jag be att omständeligare få gifva en nota härom, på enfaldig svenska: det var öfversättandet, som quacklade bortt den förra.
Jag har ej andra editionen af Berthollet's Färgkonst.51
Det är förargligt att höra marchen af secreteraresysslans besättande och lönregleringen. Den bättre utgången af blyhvitts processen har jag hörtt af Järta. Men lilla dansken Seidelin52, som nyligen varit här, har åter försatt mig i indignation öfver en känd mans låga och infama procedere.53 Det är högst förargeligt, att man med merite i många delar, skall vara föragtelig i andra, och att man med förstånd och pénetration i mycket, skall vara af sitt sinnelag bedragen att i andra delar vara så förbannadt dumm. Det är just ledsamt, och gör mig rätt ondt. Däremot huru mycket godt kunde uträttas genom ett motsatt förhållande, genom inbördes hjelp och uplysning, och en vänskapelig frottering.
Jag tackar för det började arbetet med vitriolen. Min mening har väl ej varit att mutterlutarne icke kunde cristalliseras utan endast icke cristalliseras till sälgbar grön vitriol. Då de blifva gamla och man drar in nog stor portion däraf i pannan jämte den nya luten, så bleknar vitriolen redan märkeligen, och desse gamla lutar måste bortt kastas, så ofta man ej har nog afsättning på en särskild af dem inkokad vitriol, som vi kalla N:o 4. Denna vitriol erhålles, då gamla lutarne inkokas en god dosis mer än till cristallisering, så att, då hon aftappas, hon helt och hållet stelnar till en hvit, ostlik massa. Denna vitriol användes i orten till rödfärgs anstrykning, hvartill han är bättre än den gröna, samt calcineras äfven och
