angenäm såväl i anseende till bekvämligheten af åkdonet som till de nya föremål, som nu presenterade sig oupphörligt. Man var här och där sysselsatt med att afskära gräset. Bondfolkets kostym och maner var så likt våras, att man kunde misstaga sig därpå, men hvad jorden bar, var helt annorlunda. Jag såg ingen äng, som icke i afseende på sin bördighet var jämngod med de yppersta jag sett i Sverige, och på den väg af tio svenska mil, från Harwich till London, jag i dag genomfor, har jag passerat, utom en oräknelig mängd herregårdar och farms, ej mindre än 7 städer. Landets utseende är alldeles eget: det är icke slätt, utan består af oupphörligt afväxlande små höjder, som alla äro kultiverade och där sällan ses en åker i träde. Åkrar äro skilda från ängar och ägor från ägor genom små jordvallar, på hvilka växa ogenomträngliga häckar, i hvilka träd äro planterade på korta afstånd; dessa träd äro till större delen almar och hafva, så långt ögat når, enahanda, mindre behaglig skapnad, därigenom att de blifvit afkvistade för att ej skugga jorden för mycket. Rundt omkring stammen sitta små täta löf, och öfverst utbreder sig en liten platt krona ungefär som en parasoll. Då boskap på några ställen förekom betande, så syntes mig betesmarken lik en äng, snart färdig att slås, och själfva boskapen är, som man vet, gigantisk.
Öfverallt på poststationerna bevisade man mig mycken attention, och jag har sedan fått veta, att detta är händelsen med hvar och en ensam person, som kommer i postschäs, emedan endast ganska rika personer kunna färdas med denna enormt dyra skjuts. Hvarje svensk mil kostar omkring 4 rdr b:ko, men med andra oundvikliga expenser steg den mig till emellan 5 och 6 rdr b:ko, så att jag vid min ankomst till London fann mig hafva betalt dessa tio mil med 57 rdr b:ko. Jag kan icke neka, att denna onyttiga utgift sved i mig; men den som ger sig i lek, måste tåla lek. I sista poststationen innan London, en liten stad kallad Rumford (märkvärdig för mig däraf, att en utmärkt
