mera, hvarefter vi beslöto att stiga upp på Mont Dore. Detta är likväl alldeles icke ett enda berg, del är däremot en sammanhängande kedja af idel vulkanprodukter, som innesluter många dalar, af hvilka den, där baden finnas, är den största. På denna i flere direktioner krökta bergsrygg finnas flera pikar, af hvilka Puy de l'Aiguillette, Puy Ferrant och Puy de l'Angle äro de högsta. Vi kapitulerade med vår ledsagare att föra oss de bekvämaste vägar han kände, hvilket han i så måtto uppfyllde, att jag aldrig i min lifstid gått dem värre och farligare. Vi besågo först la Cascade du mont Dore, som är ett litet vattenfall af kanske 1 alns eller 3 fots bredd, som faller rakt utför en brådstupande bergvägg och på nedre hälften af sitt fall blir osynligt, därföre att det upplöser sig i ett regn af större eller mindre droppar. Då man står nedtill och ser den efter utseende smala vattenstrålen i höjden, så kan man ej begripa, hur däraf kan uppkomma en så vattenrik och forsande bäck, som den man ser bildas framför sina fötter. Bergets öfre del utgöres af en mäktig coulée af porfyrartad lava, som innesluter en mängd till och med ganska stora fältspatkristaller af den art, som kallas glasig fältspat. Detta lag hvilar på ett ännu äldre, äfvenledes vulkaniskt lag af vittrad pimpsten, som således, långt innan porfyrlavan framflöt, hade existerat och varit utsatt för luftens åtkomst. På de högsta spetsarna af denna bergsrygg ligger samma porfyrartade lava; dessa äro de högsta spetsarna af Frankrike, och vulkanprodukterna äro här så mäktiga, att den granit, hvarpå de hvila, endast på ett och annat ställe i de djupaste dalarna sticker fram. Man finner icke mer spår till de kratrar, ur hvilka dessa massor, dessa ofantliga slagghögar blifvit utkastade; det är klart, att de ställen, från hvilka lavan utflutit, måste hafva legat ännu högre och att detta ställe af jordytan i urtiden haft ännu högre eldsprutande berg, hvilkas af lös vulkansand vanligen bestående kratrar blifvit af senare vulkaners utbrott och de däraf orsakade jordbäfningar kullstörtade och sedan af vatten
Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/234
Utseende