den återstående fjärdedelen var ännu brantare och ingenting försäkrade, att det var detta berg man utstakat i vår itinerär, vände jag om tillbaka, missnöjd att hafva uttröttat mig så förgäfves. Vi vände om till byn och fortsatte vår väg ej utan ett betydligt missnöje med en ledsven, som visste så litet till sig. Vägen gick beständigt längs efter Ardèche-floden, och vi öfverforo nästan beständigt vulkaniska trakter. Där lilla floden Alignon faller in i Ardèche, togo vi af en mindre väg, som förde oss till köpingen Jaujac, sista målet för vår vandring. Vi funno här en invånare i Jaujac, som erböd sig att föra oss till alla märkvärdigheter vid den där befintliga vulkanen, som fått namn af la coupe de Jaujac, därföre att den är som en stor, aflång skål. Vi antogo hans tillbud. Vi funno, just som vi gingo öfver Alignon på en smal, hög och mycket pittoresk bro af sten, att högra stranden af Ardèche och den vänstra af Alignon utgjordes af en lodrät vägg af basaltpelare af kanske 50 fots höjd. Vi stego af hästarna, som af guiderna leddes uppföre en ganska svår stig upp på basaltens yta, där vägen sedan gick längs efter Alignon. Vi funno här tvenne tydliga lager af basalt, af hvilka det undre hade spruckit i ganska stora, flersidiga prismer, men det öfre, som var mäktigast, bildade endast ganska smala prismer, ofta krokiga, af högst 2 till 3 tums diameter. Vid själfva bron står graniten fram så högt, att vi där kunde se basaltens superposition därpå, och vi funno ett lager af sand eller lös jord emellan båda, på hvilken basaltpelarna hvilade. Vi undanröjde denna jord och afslogo ett stycke af basaltpelarens fot, som slutade sig med en slaggyta, så att stuffen på ena sidan var en ovedersäglig basalt och på den andra en lika ovedersäglig vulkanisk slagg. Det var oss hufvudsakligt att se och anmärka detta, emedan det länge varit en tvist emellan tyska och franska geologer, om basalten uppkommit af vulkanisk åtgärd eller på ett med flötstrappens bildning likartadt sätt. Det gifves hela sträckor af länder, där vulkaner icke existerat i historiens
Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/260
Utseende