Hoppa till innehållet

Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/273

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
257
7 JULI 1819.

några silkes- och sammetsväfverier. Fabrikation sker här mindre i stora, samlade inrättningar till förmån för en enda ägare än af en mängd privata, som i sina hus hafva 2, 5 till 4 väfstolar, arbeta däri själfva med barn och folk och sälja sedan sin väf till köpmännen, så att man kan betrakta staden som en enda stor fabrik. Vi sågo ett par väfstolar för sammet och ett par för sidentyg. Jag hade förut ej sett sammet väfvas; det var rätt intressant att se, huru dess ludd bildas af små öglor, som under väfningen göras omkring en mässingstråd och sedan uppskäras med ett litet skärande instrument, hvars knif ledes af en intryckning i mässingstråden, så att den alltid går rätt fram. Men denna väfnad går därigenom långsamt, så att en person sällan kan väfva mer än en aln om dagen.

Kl. 12 gingo vi att höra en föreläsning i kemien af f. d. apotekaren Tessier i auditorium chymicum i Palais du commerce et des arts. Auditorium öppnades ej ännu på en stund, så att vi måste promenera i den vackra portiken nära ½ timme. Ändtligen släpptes vi in. Åhörarnes antal var i början ringa, men ökades snart, så att, då lektionen begyntes, var det väl omkring 50 personer. Hr T. afhandlade arsenik, molybden etc., med få ord metaller, som kunna gifva syror. Föreläsningen och experimenterna voro högst usla och fulla af oförlåtliga oriktigheter. Bland profven på arsenik viste han ett, som man säkert skulle ha svårt att tro vara framställdt i en lektion, att nämligen taga en het skyffel, strö därpå pulveriserad hvit arsenik och hålla en kopparkittel öfver för att kondensera röken; kitteln med det hvita anfloget af hvit arsenik bars sedan omkring till åskådarne. Detta var nu ett kännemärke på arsenik, emedan det icke finnes någon annan flyktig metalloxid än denna och osmiumoxiden. Försöket, som han for efter, göres så, att man på en remsa af koppar lägger en blandning af arsenik, kol och litet soda och upphettar kopparen. Arseniken reduceras då, och en stor del däraf förenas med kopparen, som däraf får en silfverhvit färg af arsenikbunden koppar.152 Scheeles

Berzelius, Reseanteckningar.33