inträffade täta snöfall såväl från glacieren som från le Pic du Dru, som vid dess främsta ända uppreser sig. Dessa snöfall kallas här avalanches eller lavanges. De begynna med ett doft buller, som låter långväga och hastigt ökar sig; i detsamma ser man en snömassa, som reser af och med en långsam, dånande fart åker ned i dalen. Stället, där den fallit, blir helt hvitt men grånar om ett par dagar, i mån som snön smälter undan och lämnar kvar stengruset, hvarmed snömassan ända från bergstopparna är jämnt utblandad. Vi nedkommo just där le Glacier des Bois framstiger på dalens botten. Här framrusar ur ett större och ett mindre hvalf af is en stor och iskall vattenmassa, som förenar sig till en enda fåra och bildar floden Arveyron, Det större hvalfvet hade till en del ramlat ned och behöfver nu någon tid på sig, innan det fallna smält och det ofvanstående hunnit taga sitt fullkomliga, hvalflika utseende. Dessa hvalf gro igen om vintern och öppna sig om våren. De bli störst och vackrast i augusti, då de räcka 40 till 50 fot in under isen. Man kan likväl ej gå dit in, ty det minsta buller kan förorsaka ett fall, hvarigenom man blir dränkt eller ihjälslagen. Några personer från Genève, som besökte detta ställe för några år sedan, hade den oförsiktigheten att lossa ett pistolskott i öppningen af det större hvalfvet, isen störtade ned i flodbädden, och det innanför inom få ögonblick samlade vattnet bröt ut på sidorna, hann de flyende, af hvilka den ena dränktes och en annan bröt en arm och ett ben. Denna glacier framställer ett rysligt skönt skådespel. Då man vid stranden af den flod, som utstörtar ur de öppna ishvalfven, kastar ögat uppåt och betraktar dess nedstigande del, ser den ut som en sammanfogning af en mängd ofantligt höga fyrsidiga pelare, som alla luta mer och mindre nedåt, alla synas syfta åt att störta sig ned i dalen; man begriper knappt, hvad det är som återhåller dem från att falla, så lutande är en del, hvars längd ofta går till 200 fot Man hörer från den ena minuten till den andra dofva
Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/296
Utseende