stranden af Sihl, ej långt ifrån där den faller i Limmat, står en minnesvård af den bekante zürichske skalden Salomon Gessner.177 Det är en hög piedestal med en urna. På ena sidan är i en nisch af piedestalen Gessners byst och på den andra en enkel och vacker inskription, som underrättar, att kanton Zürich rest denna vård till ett tacksamt minne af den värdige skaldens och medborgarens förtjänster. Vi återkommo kl. 8, då prof. Pictet kom för att föra oss till hr Escher, en arkitekt som med mycket nit studerat schweiziska bergen och deras formation och erkännes för den störste geognost i Schweiz. Han hade sköna samlingar, som vi ej hade tid att se; men han viste oss ett slags panorama, som han gör af vyerna på märkvärdiga ställen. På en lång och tolf tums bred remsa papper afritar han den utsikt, som fås från alla sidor af den punkt, hvarpå han står, så att det formerar en linje. Då han sedan lägger ändarna tillsamman och upphänger ringen samt placerar åskådaren midti, så har denne en någorlunda riktig idé om de afritade bergens relativa läge. Sådana hade han nu gjort aderton. Han viste oss den af la Vallée d'Entremont, hvilken framställer utsikten af andra sidan på Montblanc och de berg, som där ligga.178
Vi gingo sedan med Escher till Horneman, en namnkunnig naturalhistoricus, som följt Krusenstern på hans resa kring jorden.179 Här sågo vi åtskilliga intressanta, särdeles kinesiska sällsamheter. Härifrån gick nu hela sällskapet på stadens allmänna bibliotek; det var inrättadt i en öfverflödig blefven kyrka. Här fanns en skön mineralsamling och en stor plan i basrelief af Schweiz, skuren i trä af en Meyer, som gjort besvärliga resor och mätningar för att kunna få sin basrelief fullt precis. Den syntes mig hafva 10 alnars längd och 5 alnars bredd. Escher visade oss här de förnämsta bergens relativa lägen och deras geognostiska natur. Nordligaste delen af Schweiz från Ö till V är en breccia af kiselartade gryn, som äro sammanbundna af ett kalkartadt ämne, och hvilkas storlek
