11.06:88.94, som på sin tid innebar ett väsentligt framsteg i noggrannhet, har genom senare undersökningar korrigerats till det nu gällande 11.99:88.81.
121. Journalen i fråga var »Edinburgh pbilosophical journal», utgifven af Brewster och Jameson. Första bandet, som utkom 1819, innehåller sid. 243 en afhandling af Berzelius, kallad »Examination of some compounds which depend upon very weak affinities».
122. Antagligen syftar Berzelius här på strofen:
»Sverige, säger jag till slut,
År det bästa Gud har skapat,
Jag ej andra land begapat.
Om jag vetat det förut.»
hvilken förekommer såväl i Wallenbergs »Min son på galejan» som — med en ringa förändring — i slutet af samme författares »Strödda anmärkningar under en utländsk resa». Jfr sid. 176.
123. Sannolikt Karl Abraham Arfwedson, grosshandlare i Stockholm och bolagsman i den kända firman Tottie & Arfwedson, hvars nominelle chef var den då 84-årige Karl Kristofer A., far till Karl Abraham och farbror till Berzelii reskamrat, kemisten Johan August Arfvedson. Berzelius synes hos nämnda firma hafva haft ett kreditiv.
124. Trafvenfelt var Vetenskapsakademiens præses från 12 aug. 1818 till 24 febr. 1819 samt fungerade sedermera under loppet af år 1819 tidtals såsom propræeses. Af akademiens protokoll för den 20 januari 1819 framgår, att inspectores ærarii på Berzelii förslag tillstyrkt inköpet af ett polarisationsinstrument och att akademien därtill beviljat nödiga medel. Likaså finnas i akademiens räkenskaper för 1819 utgifterna för anskaffandet af nämnda instrument bokförda med ett sammanlagdt belopp af 291 rdr 21 sk. och 9 rst.
125. I brefvet står genom en hos Berzelius icke alldeles ovanlig feldatering 1818 i stället för 1819.
126. Den bristande öfverensstämmelsen mellan de ur Dulongs lag beräknade atomvikterna och de af Berzelius antagna framträdde företrädesvis i fråga om vissa tunga
