Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/415

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
399
ANMÄRKNINGAR.

beskrifning öfver denna färd: Tagebuch einer Reise von Kopenhagen nach Stockholm, Anno 1794. Schaffhausen 184$, 1846.

182. Jäslera, väslera och äfven vesa äro olika benämningar på en lera, som är starkt uppblandad med stoftfina sandpartiklar och utmärkes för sin stora förmåga att kvarhålla vatten.

183. Schlösschen Wörth, hvilket, likasom på Berzelii tid, ännu i dag har sin camera obscura.

184. Fabian Ulfsparre, som åren 1806—1815 var landshöfding i Nyköpings län.

185. I Själfbiogr. säges (sid. 171), att Gmelin arbetade på Berzelii laboratorium 1814—15. Den här lämnade uppgiften, enligt hvilken hans vistelse i Sverige inföll 1816—1817, förefaller dock sannolikare. I hvarje fall inträffade Gmelins längre fram (s. 307) omtalade besök i Falun under år 1816, såsom framgår af ett den 10 juni sistnämnda år dateradt bref från Berzelius till Gahn, hvari det heter: »Om Gud vill, kommer jag i sällskap med Gmelin till Falun kring den 8 juli eller så där omkring.»

186. Härmed åsyftas tydligen den i Falun bosatte Johan Gottlieb Gahn, som under Berzelii vistelse utomlands hade aflidit den 8 dec. 1818.

187. Detta mineral, upptäckt af Selb 1788 och sedermera efter upptäckaren benämndt Selbit, anföres af Berzelius i hans »Versuch, ein rein wissenschaftliches System der Mineralogie zu begrunden» enligt Selbs analys (hämtad ur Aikins Dictionary T. 2, s. 295) såsom stibio-carbonas argenticus, Berzelius framhåller dock redan här, att han icke anser Selbs resultat synnerligen tillförlitligt. Se Schweiggers journ. XII, 1814, s. 24.

188. Bohnenbergers elektrometer finnes beskrifven i Gilberts Annalen der Physik 51, 1815, s. 190.

189. Autenrieth hade två år förut utgifvit en broschyr med titel: »Gründliche Anweisung zur Brotbereitung aus Holz», Stuttgart 1817. Hans »uppfinning» refereras sedermera i Berzelii årsberättelse af 1821 på följande sätt: Autenrieth, anat. prof. i Tübingen, trodde sig hafva funnit en kemisk överensstämmelse emellan stärkelsen och veden hos växterna, försökte