Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/109

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
105

rusthåll, har tillhört en Bromell kring slutet af förra seklet, sednare Lundahl, Ennes, Wegelin 1847, egdes 1849 af Mengel. — Vest-Tible 12 m. krono, kronofogdeboställe; Bälby, 34 m. krono, länsmansboställe; och Jädra, 12 m. krono, kaplansbol, alla omkring kyrkan. — Under Aske i Håtuna lyda här 3 78 mantal. — Valdby, Westabili, Jædhra och en mängd andra gårdsnamn förekomma 1311.

6. Håtuna socken, mellan Tibble i sydost, Bondkroken, Erikssund och andra smärre Mälare-vatten i nordost, Häggeby socken i nordvest, Ullfjärden i vestsydvest mot Ytter- och Öfver-Gran, upptager 0,380 qv. mil land; temligen jemn bygd, med spridda bergkullar, och skogsbackar med mestadels uthuggen skog, de betydligaste i vester å en del af häradsallmänningen, samt med små vattendrag, som gå norr ut till sunden. Lera är rådande jordmån; åkerbruk är huvudnäringen, hvartill kommer fiske, och sjöfart med 2 storbåtar. Hemmantalet är 57 316 oförm., 45 916 förm., hvaraf 15 58 skatte, 2 1316 krono, 27 18 frälse. Folkmängden år 1840 var 720, på 190 hushåll, år 1847: 823. — Flera smärre vägar gå här från och till nästgränsande socknar, två från Tibble, två från Häggeby, och tre till S:t Per i Stockholms län öfver Wik, Signildsberg och Eriksund; blott vid Eriksund är numera färjställe. Kyrkan ligger åt nordost, öfver 14 mil från sjön, 3 14 från Upsala. Segelleden till Upsala går fram genom sunden, besvärad af strömdrag vid Eriksund, der hela det nordliga Mälare-vattnet tränger sig fram.

Hatunir nämnes 1314 såsom hörande till Habohundæri; dess kyrkoherdar äro, dock ej utan afbrott, kända från 1292. Många gårdars namn förekomma emellertid vida tidigare. Socknen utgör nu med Tibble ett konsistorielt pastorat af 2:dra klassen. Kyrkan är gammal, af gråsten, utan torn, och har åtskilliga grafvar, hvaribland Håtunaholms gårds, egentligen Berendz’ska slägtens, och Anrepska. På Norrskogen invid kyrkan skall fordom ha varit tingställe. Antingen vid Håtunaholm, invid sjön, eller något längre upp, låg den fordna kungsgården Håtuna, ryktbar för den s. k. Håtunaleken, och kanke ett halft årtusende förut säte för den K. Björn, som var samtida med