Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/110

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

106

Ansgarius. Signildsberg skall, utom dess sannolika betydelse att vara det äldsta Sigtuna, hafva en annan, som folksägnen bevarat, att vara skådeplatsen för Habors och Signilds äfventyr: »Sigge litens» hög visas vid gården, Habors röse på Haborsvreten midt öfver sjön, hvilken här ock skall ha burit hans namn. För öfrigt saknas ej grafhögar, äfvensom runstenar omtalas, vid kyrkan, Signildsberg och på andra ställen, dels söder ut, dels äfven åt vester inåt landet.

Gårdar: Aske, s. 14 mil från sjön, 4 mantal frälse säteri, 1 12 frälse, förekommer såsom herregods 1311, har från och med 1600-talet tillhört slägterna Oxenstjerna, Oliwecrantz, De la Gardie, Walrawe, Braunerhjelm, Drufva o. 1740, Leyonstedt från 1760, Ingelotz, Fleetwood från 1792, och eges nu från 1799, jemte 2 12 m. inom socknen, ett tegelbruk vid sjön, och Tjusta qvarn, samt 5 14 m. i nästgränsande socknar, af Sehman. Vid gården finnes vacker åbyggnad, trädgård och park. — Signildsberg, nordligare invid sjön och segelleden, i ett särdeles vackert läge, 4 m. berustadt säteri, med tegelbruk, har tillhört slägterna Woltemat, Sjöblad, Björnstjerna från 1816, Banér, Schwan 1847, och frih. Lagerheim 1849; har vacker åbyggnad och park. — Håtunaholm, längre i nordvest, 1 12 m. frälse säteri, 2 12 m. berustadt säteri, egentligen af Håtunaby, som åter motsvarar den fordna kungsgården. Denna nämnes, såsom af K. Birger Magnusson, före hans tillfångatagande härstädes, återlöst från grefve Gerhard af Holstein, derpå år 1311 såsom såld till Upsala domkyrka. Den indrogs vid reformationen. När säteriet bildades, är okändt; det tillhörde o. 1670 slägten Berendz, derpå Cronstjerna, Horn, Willebrand, Bonde o. 1812, Lagerheim, Ihre, Carleson, och egdes 1849 af Engelhardt, jemte 1 78 mantal, utom — Hammarby, 3 m. frälse, som af gammalt synes ha hört härunder; och Bjursta, 1 m. skatte, 78 frälse; samt 3 mantal i S:t Pers socken af Stockholms län. — Prestgården, 1 12 m. krono, äfven af Håtuna by. — Skälsta, v. in i landet, 1 m. frälse säteri, har tillhört slägterna Oliwecrantz, De la Gardie, Fehman 1740, o. a., egdes 1849, jemte 1 14 m., af fröknar Nauckhoff. — Nyborg, v. vid Ullfjärden, 2 m. frälse säteri, med Wäckeby, 3 m. ladugård; skall fordom ha varit bebygdt till kloster, förekommer på 1600-talet,