Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/128

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

124

af dess kyrkoherdar nämnes 1318, kaplaner från 1636. Kyrkan är gammal, af sten, reparerad 1837; den har en altartafla af utmärkt bildthuggeri, efter förmenande ett byte från Tyska trettioåriga kriget. — Vilabergha med flera gårdar nämnas 1318, och Ønahelgha särskildt såsom häradets tingställe; år 1299 talas om ting i Øbolund i Vilabergha socken.

Gårdar: Högby, ö., 3 mantal frälse, har tillhört släkterna Flemming, Hammarfelt o. 1740 m. fl., lyder nu under Ekolsund i Husbysjutolfts socken, likasom 1 m. skatte af Hesselby, s. o., och öfver 12 andra mantal; 1 m. af Hesselby tillhör en Wallén. — Prestgården, nära kyrkan, 1 14 m. krono; kaplanen besitter 34 m. i Håra, något sydligare.

22. Husbysjutolfts socken, från Sishammarsviken, och den deri utfallande ån, i sydvest mot Löth och Willberga, till den i Hjelstaviken utfallande ån i norr mot Hjelsta af Lagunda härad, och från sist nämda vik, samt Boviken och norra Björkfjärden i öster, till Litslena socken i vester, omfattar 0,237 qv. mil land. Södra delen har berg- och skogsmark, mest upptagen af allmänningen Hammaren; den mellersta, tätast bebygda, är skoglös och jemn, med obetydliga kullar; de norra och östra sluttningarne mot vattnen äro något sanka. Rådande åkerjord är lera, här och der svartmylla. Jemte åker- och ängsbruk idkas något fiske. Hemmantalet är 41 38 oförm., 28 14 förm., hvaraf 7 58 skatte, 2 58 krono, 18 frälse. Folkmängden år 1840 var 631, på 127 hushåll, år 1848: 693. — Landsvägen från Stockholm går här åt vestnordvest från Ekolsund till Litslena. Mindre vägar gå till samma socken och till Hjelsta, den sednare förbi kyrkan, som ligger o. 3 34 mil sydvest från Upsala, nära 1 mil öster från Litslena, på en obetydlig kulle, dock så högt öfver kringliggande nejder, att man från tornet kan se Upsala stad, samt Strengnäs och Aspö kyrkor.

Husaby gismark nämnes 1314, såsom hörande till Trøgdh; Husaby sjutolft förekommer 1311 såsom gård. Gidsmarken kallas ännu trakten vester om kyrkan, och Gidas namn skall finnas på en der befintlig runsten. Kyrkan är af sten, af okänd