Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/174

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

170

inom de båda östliga vattendragens område; en grafhög vid Ramsjö, ej långt nordvest från kyrkan.

Gårdar: Sandbro, ö. nära Långsjöns södra ända, 3 mantal frälse säteri, har tillhört slägterna Oxehufvud, Ihre o. 1740, sednare Liljencrantz 1825; år 1849 fru Claesson, med underlydande 6 m. rå och rör, 6 andra, samt Nyby qvarn och såg vid Björklinge-ån. — Sätuna, n. vid samma sjös norra ända, 4 m. frälse säteri, med Lund eller Lundbo i söder, 5 m. fr. sät., samt qvarn, såg, väderqvarn m. m. Sjelfva Sätuna har fordom varit kungsladugård, och kronan har här haft schäferi år 1613; o. 1640 tillhörde det slägten Oxenstjerna, sedermera Krus och Horn, derpå Lewenhaupt, Flemming o. 1740, Wrede, v. Willebrand, år 1825 och 1849 Björkman, som härunder år 1847 hade 12 m. i denna socken, 3 14 i Wiksta. Lund har haft samme egare från och med slägten Lewenhaupt. — Ramsjö, n. v. vid Björklinge-ån, 2 m. frälse säteri, egdes 1849 af Stråle; 2 m. vore bland de under Sandbro och Sätuna lydande, qvarn och såg under det sednare. — Närlinge, n. v., 4 m. frälse, har tillhört slägterna Lejonkrona, Trotzig o. 1740, i sednare tider v. Engeström, ännu 1849; 1 mantal hör under Sätuna. — Prestgården, vid kyrkan, 1 38 m. krono; kaplanen besitter 23 m. i Lund. — Läby gästgifvaregård, n. 1 m. — Under gr. De Geers egendomar i de nordligaste tingslagen lyda här 2 38 m. — Inom Harbo socken ligger: Nolmyra, 1 m. frälse säteri ladugård, tillhörig gr. De Geer. — Gråmurs jerngrufva har på 1700-talet varit begagnad, men omtalas redan 1822 såsom längesedan ödelagd.

63. Wiksta socken består af tvenne från hvarandra skiljda delar, i orten kallade Framsocknen och Heden, tillsammans 0,564 qv. mils land; den förra kring Wendel-ån mellan Björklinge i vester, Tensta i söder och öster, Wendel i norr; den sednare längre i vester, mellan Björklinge och Harbo i sydvest inemot sjön Temnaren, Tierp i nordvest, Wendel i nordost. Framsocknen är omkring ån och dess östliga tillopp från Långsjön mestadels jemn och skoglös å lerjord, här och der sidländt, utefter norra gränsen något bergkullig. Heden upptages i öster af länets största sandås, som här går i nästan