Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/176

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

172

64. Danmarks socken ligger mellan Fyris-ån, från Stora upp till Lilla Föret, i vester mot Bondkyrko socken, Waxala i nordvest, Funbo i nordost, samt Lagga, Knifsta och Alsike af Stockholms län i sydost och söder; den omfattar 0,499 qv. mil land. Funbo-ån utgör först sydostlig gräns, går derpå i hufvudsakligen vestlig rigtning genom landet, och utfaller i Lilla Föret. Såväl dess som Fyris-åns stränder äro sidländta, de yttre omgifningarne bestå af vidsträckta sädesslätter; längst i söder, och åt nordost, bortom ett tillflöde till Funbo-ån, är något bergländig utmark. Rådande jordmån är lera, åkerbruk hufvudnäringen. Hemmantalet är 90 14 oförm., 78 38 förm., hvaraf 50 78 skatte, 18 18 krono, 9 38 frälse. Folkmängden år 1840 var 1088 på 221 hushåll, år 1848: 968. — Två vägar från Upsala till Stockholms län gå härigenom åt öster och sydost, till Funbo och Lagga, den sednare nära Funbo-åns venstra, derpå dess högra strand. Mindre vägar mellan de båda större mötas vid kyrkan, 34 mil från Upsala.

Danmarke eller Datmarke förekommer 1314 och 1316 såsom hörande till provincia Vaxaldh af Tiundia och erkestiftet, dock såsom prebende. Det synes likväl tidtals ha haft egna kyrkoherdar, men är från 1635 åter prebende, och räknas till 2:dra klassens pastorater. Kaplaner nämnas från 1593. Kyrkan, bygd enligt sägen af bytet ur ett fältslag mot Danskarne år 1161, är af tegel, och har till 1699 haft flera tornspetsar. — Forntida minnesmärken, särdeles högar och runstenar, förekomma vid kyrkan, vid »Fardabro» öfver Funbo-ån, och flerstädes på slättbygden.

Gårdar: Bergsbrunna, s. v. till höger om Funbo-ån, 4 78 mantal ber. säteri, har tillhört slägten Langman på 1640-talet, Nordenhjelm på 1700-talet och ännu 1825, innehades 1840 af Kahlou och Pousette. — Hammarby, s. o. till venster om ån, 2 34 m. ber. säteri, egdes från 1758 jemte Säfja, tillsammans 10 m., af Carl v. Linné, hvilken här hade betydliga anläggningar och samlingar, under ferierna föreläste för lärjungar, och besöktes af resande, från hela Europa. Åtskilliga minnen från denna tid förvaras ännu. År 1849