196
från denna stad, och andra från Forssmark Hållnäs; äfven från Skärplinge utgår en väg till Hållnäs.
Løsta förekommer 1314 såsom hörande till Rodhin af Tiundia, och torde äfven varit hvad som flera gånger kallas Scarpaløsta; det utgör nu ett patronelt pastorat af 2:dra klassen, hvartill Leufsta bruks egare har kallelserätt. En kyrkoherde nämnes 1290, kaplaner från 1593. Sockenkyrkan, ursprungligen gammal, härjad av Ryssarne 1719, återställd på bruksegarens bekostnad, och sednare reparerad 1842 på församlingens, är bygd af tegel, och har tvenne grafchor, med minnesvårdar, den ena öfver landshöfding Carl de Geer († 1730), den andra öfver en direktör vid Leufsta bruk, Svebilius († 1735). Brukskyrkan är bygd 1727 af nämde landshöfding; bruket begagnar socknens kyrkogård.
Gårdar och verk: Löfsta, eller vanligare Leufsta, s. o., 2 mantal frälse säteri (Skärsäter), 1 1⁄2 rå och rör, 1 17⁄24 frälse, 5⁄8 skatte, under olika namn; stångjernsbruk med 6 härdar och 3 hamrar, som tillsammans med 2 härdar vid Carlholm i Wesslands socken, hafva 2000 skeppund privilegieradt, men dessutom oinskränkt rekognitionssmide, och ensamma för sig 4300 skeppund årlig medeltillverkning, af eget tackjern från Tobo, Wesslands och Utansjö masugnar (den sistnämda i Wester-Norrlands län), samt med utskeppning på Stockholm öfver egen lastplats Ängskär i Hållnäs; vidare på stället 2 qvarnar, såg, kalkugn, allt på Skärsäters egor; räknas, med en stor mängd underlydande egendom af alla slag — hvaribland inom socknen 2 2⁄3 mantal rå och rör, 17 1⁄2 frälse, 1271⁄1320 skatte, utom en del nedanstående — för länets, om ej rikets, betydligaste gods, och utgör, med flera andra under samma ego, ett fideikommiss[1]. Bruket skall vara anlagt 1566, eller|- |}
- ↑ Enligt från stället erhållna uppgifter, äro egendomens beståndsdelar
följande:
Under Leufsta inspektion: I Löfsta socken: Leufsta stångjernsbruk, med qvarnar, såg etc. Mantal under eget bruk, se ofvan 5 5⁄6 mantal.
