Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/213

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
209

skogsbruk. Hemmantalet är 10 78 oförm., nemligen 4 38 skatte, hvaraf 4 18 nybildade rekognitionsskatte, samt 6 12 frälse; alla under Söderforss bruk. Folkmängden år 1840 var 867, på 187 hushåll, år 1848: 918; år 1847 räknades 606 vid nämda bruk. — En väg, anlagd 1749 och följande år, kommer från landsvägen i Tierp, och går vester ut till bruket, som ligger på ömse sidor om länsgränsen, och till kyrkan, belägen utom densamma, 7 mil från Upsala. Mindre vägar genomstryka fasta landet åt flera håll. Inom elfvens område sker kommunikationen, för brukets räkning, mest medelst båtar, som hemta kol från Nora socken i Westerås län, och Hedesunda i Gefleborgs, eller föra brukseffekterna utför Untrafjärden till Untra gård, hvarifrån de gå dels land-, dels sjövägen till Skutskärs lastplats i Elfkarleby socken.

Söderforss bruk har haft egen prest från 1683, kyrkoherde från 1699, men socknens närvarande omfattning lär först 1801 blifvit rätt bestämd. Kyrkan, bygd 1684, brann upp 1789, och ersattes med en ny af tegel 1792, på bruksegarens bekostnad, hvilken lemnat gård till prestens boställe, bestrider dennes underhåll, och utöfvar kallelserätt. Pastoratet räknas till 3:dje klassen.

Gårdar och verk: Untra, 3 12 mantal frälse, med tillhörande 3 m. frälse, 14 skatte; Söderforss, 2 m., Ingsån 1, Hyttan 1 18 m., allt rekognitionsskatte af Tierps f. d. vestra allmänning; Söderforss jernverk, bestående af: masugn, för malm från Dannemora grufvor, tillverkar p. m. 5525 skeppund tackjern årligen; stångjernsbruk, med 8 härdar, 4400 skeppund årlig medeltillverkning; ankar- och grofsmide m. m. vid 3 härdar, 483 skeppund medeltillverkning; allt sedan år 1848 utan inskränkning af privilegier; vidare qvarn, såg och tegelbruk; utgör med 33 18 mantal underlydande i andra socknar, utom lägenheter, samt frälseräntor af 9 2740 mantal, skogar m. m., ett af länets betydligaste gods. Untra gård har fordom varit by, och tillhört kronan, innehades till en del under frälserätt af riksrådet Johan Oxenstjerna, köptes från dess enka, och till en del från bönder, af Lejonkrona; under hans tid anlades bruket 1676—9 af Depken (adlad Ankarström), först för ankarsmide, från 1686 äfven för stångjernssmide, men under process med Lejonkrona

14